Reflektion

Ett reflekterande arbetssätt innebär att enskilt eller tillsammans med andra kunna betrakta och förstå en situation ur olika perspektiv. Detta gör det möjligt att hitta åtgärder, metoder och förhållningssätt som fungerar, antingen genom att hitta och lyfta fram existerande lösningar, eller genom att prova och utvärdera nya.

Vi tänker att ett reflekterande arbetssätt handlar om att kunna anpassa sig till unika personer och situationer, bli medveten om varför man gör som man gör, våga ifrågasätta invanda föreställningar, och lära av sina egna och andras erfarenheter.

Teoretisk grund

Den amerikanske forskaren och organisationsteoretikern Donald Schön har utvecklat begreppet reflekterande praktik, eller reflekterande handling. Schön var i sin tur inspirerad av pedagogen John Dewey och hans tankar om ”learning by doing”. De grundläggande tankarna om reflekterande praktik presenterade Schön i boken ”The reflective practitioner: How professionals think in action” som kom 1983.

Att vara professionell handlar om att kunna anpassa sig till situationen, och särskilt till situationer som är osäkra, unika och motstridiga. Det här gör professionella yrkesutövare genom att utmana sin initiala förståelse av situationen, formulera en ny förståelse, och sedan pröva den och se hur det funkar. Det här kallar Schön för ”reflection-in-action” eller ”att tänka vad man gör medan man gör det”.

Schön menar på att reflektion är svar på en störning. Genom att stanna upp kan en skicklig praktiker se nya infallsvinklar och har då möjlighet att ompröva sina bedömningar.  För att anamma ett sådant arbetssätt behövs tid och stöd för att utveckla en professionell trygghet och självkänsla,  så att man har mod att ifrågasätta och frångå regler och rutiner när det behövs, samtidigt som det behövs utrymme för kontinuerlig reflektion och utvärdering utifrån konkreta situationer för att kunna utveckla sin bedömningsförmåga och professionella kompetens.

Om att vara professionell handlar om att kunna anpassa sig till situationer som är osäkra, unika och motstridiga blir det tydligt att riktlinjer, rutiner, regler och checklistor har ett begränsat värde även om de är tydligt förankrad i teori och forskning. Av goda riktlinjer, rutiner, regler och checklistor följer inte automatiskt god omvårdnad. Vad som blir viktigare är i stället förmåga och utrymme att kunna reflektera över och i olika situationer, och att då kunna ställa teoretisk och forskningsbaserad kunskap i relation till den unika situationen.

Tony Ghaye och Sue Lillyman har utvecklat Schöns och Deweys tankar i sammanhanget hälso- och sjukvård. De menar att reflekterande arbetssätt är viktiga för att utveckla och förbättra vården, och att hälso- och sjukvårdspersonal inte bara använder, utan även skapar kunskap. Genom att få stöd att grundligt och systematiskt reflektera över sin praktik skapar hälso- och sjukvårdspersonal personlig, praktiskt inriktad och relevant kunskap.